I dag, om exakt två månader fyller jag 40 år!
Jaha, tänker ni. Ska han försöka promota sin egen födelsedag här eller?
Nej, nej den lär komma oavsett om jag vill det eller inte! Jag vill bara förmedla en känsla om hur det är att inse att sina dagar som ungdom för alltid är över.
För er som inte förstår kan jag ge er en lite vink om vad det handlar om.
Tänk er att man är på en riktigt bra konsert, och man jublar och visslar ber och bönar om att artisten ska komma tillbaka upp på scenen och bara köra lite, lite till, man vill verkligen inte att det redan ska vara över.
Men likförbannat så tänds ljusen och ridån går igen.Och man på riktigt inser att nu är det fan över. Och allt man kan göra nu är att plocka med sig dom bra minnena hem, och leva vidare på dom.
Ja, typ den känslan är det. (Fast det är klart, än är jag bara i extranumret av konserten, det är ju dock två månader kvar.)
För jag ska bli stor nu. Japp, nu ska jag bli vuxen på allvar.
Det är som att man tilldöms en ålder man egentligen inte vill ha. Allt annat brukar man ju kunna ändra på med lite statlig hjälp.
Exempel: Man har fått ett namn som man inte gillar så skarpt så kan man byta ut det. Ja tom med könet kan man byta om man inte vill ha det eller om man vill ha ett. Ja, ni fattar. Men inte åldern!
Inte nog med att 40 år låter jättegammalt, man förväntas leva upp till den siffran oxå!
För att dämpa min åldersångest har jag börjat ställa andra produkter i relation till hur gammal jag själv är. Mest för att jag själv försöker intala mig att jag fortfarande är fräsch för min ålder.
Satt med en liter mjölk häromdagen, och såg "bäst före 2010-03-15", och tänkte, "tänk om det hade stått "bäst före 1970-03-15". Oj vad gammal och äcklig den skulle varit! Men det är i allafall inte jag, fast vi är jämnåriga.
Eller när jag såg en rostig Volvo Amazon från 1970, och tänkte vilket lik, undra om den fortfarande startar, men det gör jag, och det är för att jag är fortfarande är ung.
Ni förstår, man ställer sig i relation till saker som har en betydligt lägre livslängd. För att rädda sitt egna skinn.
Jag kom ihåg när min morsa fyllde 40 år, man tyckte tanten blev lastgammal! Oj, vad jag skulle skämmas om hon var tvungen att följa med på föräldramöten i skolan. "titta på Jesses gamla mamma, shit vad gammalt", var man rädd för att polarna skulle ha sagt. Sen att deras morsor var lika gamla, var inget man tänkte på då.
Och där är jag själv snart! Bara två månader kvar. Sen per automatik blir man en medelålders man, och hur hett låter inte det?
"Hello sexygirl, I´m Jesse. But in Sweden they call me medelålders man"
Den raggningsrepliken går åt helvete fet bort.
Jag ska i väg och åka skidor i morgon. Och ska jag passa på att testa och åka snowboard måste jag göra det nu, för jag är ju fortfarande i 30 års åldern.
Eller om jag en sista gång vill stå på bordet på afterskin och headbanga i takt till musiken går det oxå bra, för sånt får man göra när man är i 30 års åldern.
Men nästa år är det försent.
En oskriven lag säger att 40 åringen blir bara patetisk och pinsam när han försöker sig på något som har med ungdomar att göra.
För övergången mellan 40 och 50 år kan ju inte vara någon big deal, för då har man ju haft 10 år på sig att vänja sig att vara vuxen, och man blir egentligen bara lite mer vuxnare.
Så vi får väl se, om man vaknar upp en lördag om två månader klockan halvsex och kan inte somna om.
Går upp och sätter på "ring så spelar vi" och sen löser "melodikrysset", för sånt gör folk över 40 år.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar